![\"R\u00e4dda](\"http:\/\/havsmiljo.se\/rg\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/otolit_engstedt420.jpg\")
Man kan f\u00e5 information om var en fisk \u00e4r f\u00f6dd och hur den har vandrat genom att unders\u00f6ka dess otoliter. Det \u00e4r sm\u00e5, vita stenar som best\u00e5r fr\u00e4mst av kalciumkarbonat och finns i inner\u00f6rat. Hos m\u00e4nniska \u00e4r otoliterna mikroskopiska medan de hos benfiskar \u00e4r mycket st\u00f6rre och v\u00e4xer hela tiden. Otoliter kan ocks\u00e5 kallas h\u00f6rselstenar och de har med fiskens h\u00f6rsel och balanssinne att g\u00f6ra.<\/p>\n
Genom att titta p\u00e5 otoliternas kemiska sammans\u00e4ttning kan man se var fisken har varit eftersom \u00e4mnen som finns i vattnet lagras in allt eftersom de v\u00e4xer. Det \u00e4r n\u00e4stan som \u00e5rsringarna p\u00e5 ett tr\u00e4d eller som en sorts fiskens loggbok.<\/p>\n
F\u00f6rh\u00e5llandet mellan \u00e4mnena strontium och kalcium i otoliten visar
\nom fisken har befunnit sig i s\u00f6t- eller saltvatten. Ju saltare
\nvattnet \u00e4r desto mer strontium brukar det finnas, och detta
\ns\u00e4tter sp\u00e5r i otoliten.<\/p>\n
Forskaren Olof Engstedt och hans kollegor har unders\u00f6kt otoliter
\nhos 175 g\u00e4ddor insamlade p\u00e5 tv\u00e5 olika st\u00e4llen i \u00d6stersj\u00f6n. De
\nfann d\u00e5 att 80 stycken var f\u00f6dda i s\u00f6tvatten, det vill s\u00e4ga n\u00e4stan
\nh\u00e4lften. Fyra av fem hade dessutom vandrat tillbaka till s\u00f6tvatten
\nen eller flera g\u00e5nger. Av de g\u00e4ddor som var f\u00f6dda i \u00d6stersj\u00f6n hade
\nn\u00e4stan h\u00e4lften ocks\u00e5 vandrat till s\u00f6tvatten en eller flera g\u00e5nger.<\/p>\n
Forskarna drar slutsatsen att det \u00e4r viktigt f\u00f6r g\u00e4ddan att kunna
\nvandra till s\u00f6tvatten f\u00f6r att leka. De menar d\u00e4rf\u00f6r att ett s\u00e4tt
\natt hj\u00e4lpa g\u00e4ddan att \u00f6ka i antal igen, \u00e4r att restaurera \u00e5ar och
\nvattendrag f\u00f6r att underl\u00e4tta f\u00f6r g\u00e4ddan att n\u00e5 sina lekplatser
\nfr\u00e5n \u00d6stersj\u00f6n.<\/p>\n<\/div>\n
Engstedt et al. Environ Biol Fish (2010) 89:547-555. Assessment of natal origin of pike (Esox lucius) in the Baltic Sea using Sr:Ca in otoliths.<\/em><\/p>\n Man kan f\u00e5 information om var en fisk \u00e4r f\u00f6dd och hur den har vandrat genom att unders\u00f6ka dess otoliter. Det \u00e4r sm\u00e5, vita stenar som best\u00e5r fr\u00e4mst av kalciumkarbonat och finns i inner\u00f6rat. Hos m\u00e4nniska \u00e4r otoliterna mikroskopiska medan de hos benfiskar \u00e4r mycket st\u00f6rre och v\u00e4xer hela tiden. Otoliter kan ocks\u00e5 kallas h\u00f6rselstenar […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":47,"menu_order":30,"comment_status":"closed","ping_status":"open","template":"page-templates\/full-width.php","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-52","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/havsmiljo.se\/rg\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/52","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/havsmiljo.se\/rg\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/havsmiljo.se\/rg\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/havsmiljo.se\/rg\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/havsmiljo.se\/rg\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=52"}],"version-history":[{"count":0,"href":"https:\/\/havsmiljo.se\/rg\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/52\/revisions"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/havsmiljo.se\/rg\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/47"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/havsmiljo.se\/rg\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=52"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}Fler sidor om g\u00e4ddan<\/h3>\n
\n