{"id":34,"date":"2013-05-02T09:40:10","date_gmt":"2013-05-02T07:40:10","guid":{"rendered":"http:\/\/www.havsmiljo.se\/rg\/?page_id=34"},"modified":"2013-05-02T09:40:10","modified_gmt":"2013-05-02T07:40:10","slug":"svenska-vatmarker-forr-och-nu","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/havsmiljo.se\/rg\/index.php\/vatmarker\/svenska-vatmarker-forr-och-nu\/","title":{"rendered":"V\u00e5tmarker f\u00f6rr och nu"},"content":{"rendered":"

\"R\u00e4ddaSverige \u00e4r ett av v\u00e4rldens tio v\u00e5tmarkst\u00e4taste l\u00e4nder. \u00c4nd\u00e5 finns det mycket mindre v\u00e5tmark i Sverige nu \u00e4n p\u00e5 1800-talet. Vad som h\u00e4nde d\u00e5 var att man ville ha mer mark att odla p\u00e5. D\u00e4rf\u00f6r dikade man ut f\u00f6r att torrl\u00e4gga jorden. Man s\u00e4nkte ocks\u00e5 vattenniv\u00e5n i sj\u00f6ar, eller torrlade dem helt. I skogen har man ocks\u00e5 gr\u00e4vt diken f\u00f6r att bli av med vatten och g\u00f6ra skogsbruket mer rationellt. Det b\u00f6rjade man med p\u00e5 allvar i b\u00f6rjan av 1900-talet. Man kunde till och med f\u00e5 statliga bidrag f\u00f6r att dika ut. Sedan 1990-talet finns inga s\u00e5dana bidrag att s\u00f6ka l\u00e4ngre och det \u00e4r numera dessutom f\u00f6rbjudet att dika ut i stora delar av s\u00f6dra Sverige. Men fortfarande f\u00f6rst\u00f6rs m\u00e5nga v\u00e5tmarker i skogen n\u00e4r man avverkar och dikar ut f\u00f6r att kunna bygga skogsv\u00e4gar.<\/p>\n

Sedan b\u00f6rjan av 1800-talet har tre miljoner hektar v\u00e5tmark f\u00f6rsvunnit. Det \u00e4r en fj\u00e4rdedel av Sveriges ursprungliga v\u00e5tmarksareal. S\u00e5 m\u00e5nga som 2500 sj\u00f6ar har torrlagts eller s\u00e4nkts. Man har dock inte dikat ut och torrlagt j\u00e4mt f\u00f6rdelat \u00f6ver landet utan det \u00e4r framf\u00f6r allt i s\u00f6dra Sverige som v\u00e5tmarkerna har f\u00f6rsvunnit. I M\u00e4lardalen och i Sk\u00e5ne \u00e4r bara tio procent av v\u00e5tmarkerna kvar. Av hela Sveriges yta t\u00e4cks nu en femtedel av v\u00e5tmark.<\/p>\n

Fler sidor om v\u00e5tmarker<\/h3>\n