{"id":213,"date":"2013-06-11T23:47:14","date_gmt":"2013-06-11T21:47:14","guid":{"rendered":"http:\/\/www.havsmiljo.se\/rg\/?page_id=213"},"modified":"2013-06-11T23:47:14","modified_gmt":"2013-06-11T21:47:14","slug":"gaddan-vandrar-tillbaka-for-att-leka","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/havsmiljo.se\/rg\/index.php\/artiklar\/gaddan-vandrar-tillbaka-for-att-leka\/","title":{"rendered":"Vandrar tillbaka f\u00f6r lek"},"content":{"rendered":"

Ungef\u00e4r h\u00e4lften av g\u00e4ddorna i \u00d6stersj\u00f6n v\u00e4ljer att vandra via ett vattendrag fr\u00e5n kusten till s\u00f6tvatten f\u00f6r att leka. De senaste dryga 100 \u00e5ren har det blivit allt sv\u00e5rare f\u00f6r g\u00e4ddan att g\u00f6ra det och g\u00e4ddbest\u00e5ndet i \u00d6stersj\u00f6n har minskat.<\/strong><\/p>\n

\"otolit_engstedt420\"Per Larsson, professor i ekologi vid Linn\u00e9universtietet i Kalmar, \u00e4r intresserad av hur fiskar f\u00f6rflyttar sig.
\n\u2013 Ungef\u00e4r h\u00e4lften av g\u00e4ddorna i \u00d6stersj\u00f6n v\u00e4ljer s\u00f6tvatten f\u00f6r sin lek. Efter leken vandrar de tillbaka till havet igen eftersom tillg\u00e5ngen p\u00e5 mat \u00e4r s\u00e5 mycket st\u00f6rre d\u00e4r.<\/p>\n

Valet att leka i s\u00f6tvatten eller ute i \u00d6stersj\u00f6n \u00e4r inte helt enkelt f\u00f6r en g\u00e4dda. I havet finns fler lekplatser och mer att \u00e4ta, men \u00e5 andra sidan \u00e4r risken st\u00f6rre att \u00e4gg och yngel ska bli upp\u00e4tna. Valm\u00f6jligheterna har dock minskat p\u00e5 senare tid. I takt med den omfattande utdikningen som gjorts sedan 1800-talet, har m\u00e5nga av g\u00e4ddans lekplatser i s\u00f6tvatten f\u00f6rsvunnit. Samtidigt har antalet g\u00e4ddor i \u00d6stersj\u00f6n minskat. Om det beror p\u00e5 att det blivit sv\u00e5rare f\u00f6r g\u00e4ddan att vandra in i landet f\u00f6r att hitta lekplatser i s\u00f6tvatten, kan inte forskarna s\u00e4ga s\u00e4kert, men det \u00e4r en h\u00f6gst rimlig gissning.<\/p>\n

Per Larsson studerar g\u00e4ddorna som leker i vattnen i M\u00f6nster\u00e5s kommun i sin forskning.
\n\u2013 Vi har m\u00e4rkt 2 000 g\u00e4ddor i Lervik med yttre m\u00e4rkning med en sorts r\u00f6d tr\u00e5d, och chipm\u00e4rkt 1 200 g\u00e4ddor i Kronob\u00e4ck. Chipm\u00e4rkningen funkar ungef\u00e4r som ett st\u00f6dlarm i en kl\u00e4dbutik. N\u00e4r g\u00e4ddan simmar f\u00f6rbi ett magnetf\u00e4lt som vi har satt upp i b\u00e4cken s\u00e5 registreras fisken.<\/p>\n

\"ut_i_vatmarken420\"M\u00e4rkningsstudierna har visat att inte mer \u00e4n 30 till 40 procent av g\u00e4ddorna kommer tillbaka varje \u00e5r. Resten har nog tyv\u00e4rr d\u00f6tt, tror Per Larsson. Och det \u00e4r inte s\u00e5 att g\u00e4ddorna inte kommer tillbaka f\u00f6r att de struntar i att leka, f\u00f6r det g\u00f6r de varje \u00e5r. Dessutom har g\u00e4ddan s\u00e5 kallat \u201dhembeteende\u201d. Det betyder att den g\u00e5r tillbaka till den plats d\u00e4r den sj\u00e4lv \u00e4r f\u00f6dd f\u00f6r att leka. Det har Per Larsson och hans kollegor sett genom att studera g\u00e4ddornas otoliter, eller h\u00f6rselstenar, som f\u00e5r ett karakt\u00e4ristiskt avtryck efter vattnets kemiska sammans\u00e4ttning d\u00e4r g\u00e4ddan befinner sig. Eftersom g\u00e4ddan vill tillbaka till \u201dsin\u201d b\u00e4ck \u00e4r risken att det inte blir n\u00e5gon lek, om vattendraget har v\u00e4xt igen eller om det satts upp ett hinder. Kanske har man skapat en v\u00e5tmark f\u00f6r att fungera som n\u00e4ringsf\u00e4lla, och har d\u00e4rf\u00f6r d\u00e4mt upp vattnet utan att t\u00e4nka p\u00e5 att g\u00e4ddan ska kunna komma \u00f6ver hindret.<\/p>\n

En annan sak som talar f\u00f6r att g\u00e4ddorna \u00e5terv\u00e4nder till sin alldeles egna b\u00e4ck, \u00e4r att g\u00e4ddor som f\u00e5ngas i olika b\u00e4ckar skiljer sig \u00e5t genetiskt. Per Larsson har j\u00e4mf\u00f6rt s\u00e5 kallade mikrosatellitsekvenser hos g\u00e4ddor fr\u00e5n olika b\u00e4ckar. Mikrosatelliter \u00e4r korta, repeterade DNA-sekvenser i g\u00e4ddans arvsmassa d\u00e4r det l\u00e4tt blir mutationer. Om g\u00e4ddor fr\u00e5n olika b\u00e4ckar h\u00e5ller sig f\u00f6r sig sj\u00e4lva och inte parar sig med varandra blir det stora skillnader i dessa sekvenser hos g\u00e4ddor fr\u00e5n olika b\u00e4ckar. Och just det har man sett vid j\u00e4mf\u00f6relserna.<\/p>\n

Hembeteendet \u00f6ppnar eventuellt f\u00f6r m\u00f6jligheten att f\u00e5 g\u00e4dda i vatten d\u00e4r den saknas.
\n\u2013 Kanske skulle man kunna flytta riktigt sm\u00e5 yngel f\u00f6r att pr\u00e4gla dem p\u00e5 en annan milj\u00f6. Man skulle kanske kunna flytta dem till ett vattendrag d\u00e4r det saknas g\u00e4dda och kanske f\u00e5 dem att tro att de \u00e4r f\u00f6dda d\u00e4r, s\u00e5 att de senare \u00e5terv\u00e4nder dit f\u00f6r att leka, s\u00e4ger Per Larsson.<\/p>\n

Fler g\u00e4ddreportage<\/h3>\n